När radiotjänst knackar på presenterar jag framtidens TV.

Som modern och teknikintresserad ungdom får jag ofta frågande blickar som om jag vore individ av planeten mars när jag berättar att jag inte har en TV. I förra veckan när en representant från radiotjänst knackade på aktualiserades frågan eftersom representantens jobb är att inte tro mig när jag nekar till TV innehav. Mitt resonemang till varför jag inte har TV-mottagare är egentligen svaret på vad jag tror om framtidens TV och bloggen verkade mer passande att berätta med.

Att jag valt bort TV är av samma anledning att jag valt att inte skaffa en bil dvs att jag inte trivs med alternativen. Bil planerar jag att skaffa när pneumatiska motorer blir implementerade i bilar bortom konceptstadiet. Eller när Tesla Motors väljer att använda kapitalet från lyxmodellerna till att producera lite mer praktiska modeller.

Att TV inte passar mig i sin nuvarande form beror mestadels på att den nuvarande affärsmodellen med reklam är dåligt implementerad. Jag uppskattar reklam när den är relevant och anpassad för mig men jag ogillar när reklam är generisk och intrussive.

I helgen var jag hemma hos en vän där tvn stod på som en följd av slentrianen och hann innan kvällen tog fart se Boxers reklamfilm om att pausa live tv. För er som missat innehållet där den utan sedvanlig paus bryter rakt in i en film är budskapet att om du tar Boxers erbjudande så kan du pausa i en livesändning och slippa se reklamen.

TV-marknaden liknar på många sätt situationen på bilmarknaden, hos båda finns alternativa lösningar som lurar runt hörnet. Lösningar som kommer att skaka affärsmodellerna för drivmedelsföretagen och där deras förmåga för omställning avgör deras fortlevnad. Men där finns en viktig skillnad mellan branscherna när bilbranschens kris på beror på bristen på drivmedel som sammanfattas i oljeproduktionstoppen. Grundas istället TVs stundande kris i den ökade tillgången på drivmedel, senast var det Svenskarna och Internet 2008 från wii som rapporterade att Internet ersatt TV som främsta källa för information (16-35 år) och som främsta källa för nöje (16-25 år).

Därför är det väldigt intressant när kanaldistributörer offentligt utmanar affärsmodellen hos dem vars kanaler de distribuerar. Budskapet vad de vill att du skall köpa är ingen nyhet, inspelningsbara mediespelare med hårddisk har funnits länge och varför har öppet marknadsförts av andra även tidigare. Men på en marknad där tillgången av ett drivmedel hela tiden ökar är det intressanta att följa varje steg i övergången. I tidigare nämnd rapport berättas att 75% av svenskarna har tillgång till bredband vilket gör Sverige till en av de nationer som toppar i drivmedelstillgång.

Sverige är tack vare den stora bredbandspenetrationen en bra marknad att experimentera med tyngre distributionstjänster av digital media. Där aktörer genom att agera Bit Vendors interagerar enbart med digitala produkter och sköter distribuering och försäljning direkt över Internet. Två svenska aktörer är musiktjänsten Spotify och filmtjänsten Ameibo även mer internationella som Joost och Youtube är nämnvärda i sammanhanget. Fler satsningar där aktörer använder Internet som ett medel att ta sitt erbjudande vidare är ViasatOnDemand och SF-Anytime.

Internet är precis som TV ett medium där olika tekniker samverkar för att distribuera data. Skillnaden dem emellan är att medan Internet möjliggör aktiv distribution av data till vald mottagare är TV alltid passiv distribution tills någon väljer att agera mottagare. Det är även här den stora bristen i TVs reklamfinansierade affärsmodell återfinns, när informationen om mottagaren är ofullständig måste alltid reklamen vara generisk.

När biltillverkaren börjar att producera hållbara alternativ kommer drivmedelsbranshen att beröras, vad skall Shell och Statoil sälja när bilarnas motorer drivs med luft, H2O och andra hållbara alternativ? Svaret är lika självklart som enkelt att de naturligtvis ska fortsätta sälja nya drivmedel men hur väl de klarar av att omforma sina organisationer kommer att bli avgörande för deras överlevnad.

Samma krav på omställning av organisationen kommer inom en snar framtid att bli aktuell även för TV-branschen. Att så få alternativ har blivit en framgångs saga på Internet har väldigt lite med illegal fildelning att göra. Att det existerar en svart marknad är mindre gynnsamt för alla parter, men jag som tror på den fria marknaden ser hellre fildelningen som ett uttryck för de behov marknaden anser sig att ha. Jag hör inga oljebolag kräva lagstiftning mot alternativa bränslen, däremot talas det om hur de agerar på marknaden genom att köpa upp patent för alternativa lösningar.

Sverige har trots den sena kommersialiseringen av TV liknande strukturer med kanaler produktionsbolag och kanaldistributörer som de flesta andra länder. Men saknar fortfarande underlaget för större inhemska serie-produktioner. SVT och TV4 står för dessa satsningar som genom sitt dramatiserade innehåll är nutidsspegeln på dagens Sverige. De andra kanalerna fokuserar istället på distribution av amerikanska inköp och egna eller licensierade underhållningsformat.

I en genom Internet globaliserad värld är film och tv-serier i all enkelhet bara data som kan mottas på beställning av en tittare. En tittare i Japan, Kenya eller Sverige kan genom Internet välja att ta emot överföring av Dexter någon timme efter den sänts i ursprungslandet eller så kan de vänta några månader tills den sänds till TV. Den TV-kanal eller Kanaldistributör som förstår att våga träda in och tillgodose behovet av tillgänglig och personlig TV kommer att överleva övergången.

Jag tror inte på en framtid för kanaldistributörer, eller ens för TV-kanaler enda anledningen till att de överhuvudtaget existerar sammanfattas enklast med parollen som Stenbeck utmanade det svenska tv-monopolet med "det är för jävligt med monopol om man inte äger dem". Att TV-kanalerna och kanaldistributörerna inte utvecklas till ett för publiken smartare medium beror förenklat på kostnader förenade med att driva dem samt att de fortsätter att ge acceptabel för investerarna ROI. Den reklamfinansierade TV är lönsam så länge som det finns tittare eller egentligen tills det finns ett annat medium man kan bevisa att TV saknar tittare med.

Jag tror däremot på framväxten av Programdistributörer där jag som konsument kan plocka samman mitt eget utbud att titta på när jag själv väljer och där jag kan konsumera med det mönster jag är van vid. För en marknad handlar om att identifiera behov och tillgodose dem eller skapa dem och sen tillgodose dem. Vid transformationen av TV-branschen kommer bara de som identifierar de hos konsumenten rätta behoven och förstår sin egen roll att överleva.

När den första globala Programdistributören kliver in och tillåter konsumenten att sätta samman sin egen TV-kanal. Där antalet användare demografiskt kan mätas uppstår en möjlighet att utmana TVs reklamfinansierade affärsmodell. Ekonomin för en direktdistribuerad TV-produktion är i enkelhet precis som för mobilbranshen vilken ARPU som den kan uppbringa. Och jag lovar att Programdistributörens ARPU blir högre än den reklamfinansierade och passiva TV-sändningens.

Det finns naturligtvis delar av mina tankar som jag här behåller för mig själv, som arbetslös har man oftast inte råd att dela med sig gratis av sina tankar. Men står du för medlen att lyssna på fler av mina funderingar om passande affärsmodeller och tekniska realiseringsplaner kan säkert Internet tala om både mitt mobil-nummer och min e-post adress.